I don't wanna play this game
Jag har precis avlagt ett löfte, aldrig mera alkohol (inte i stora mängder iaf)! Tro mig jag kommer klara av det, för mitt fulla jag är något jag inte vill vara. Att inte minnas ett smack och sen få reda på saker och känna hur ångesten tar över hela kroppen är ingen vidare upplevelse. Just nu vill jag bara spy, spy upp den där klumpen i halsen. Aldrig har jag varit gladare över att jag flyttar om en månad. Flyttar bort från staden där mitt fulla jag har satt sina vidriga spår och till människor som inte vet ett dugg om mig. Människor som aldrig kommer behöva lära känna den dåliga sidan av mig. Människor som inte vet ett dugg om mitt förflutna, en nystart är precis vad jag behöver! Men jag behöver även tryggheten i vissa människor som jag har här..
Nu ska jag krypa ner i min älskade systers knä. Gråta lite och sen förtränga allt, förtränga saker som jag inte ens minns. Hon är min trygghet och den personen som alltid stöttar mig mest. Hon är min "stora"lillasyster och jag är hennes "lilla" storasyster. Och i hennes värld är mina fel aldrig mina fel.
Aldrig utan min syster!
